Portugal – Sesimbra

Nu har sista gruppen anlänt till härliga Sesimbra.

Efter sen ankomst fredag kväll var det skönt med sovmorgon. Se så fräscha och vetgiriga alla är på informationsmötet dagen därpå.

Sommarvärme och fin utsikt från balkongen.

Det var några som vågade testa badtemperaturen, men de flesta höll sig på stranden. Det lär vara  cirka 15 – 16 grader i vattnet. Jag tror på det och tänker inte prova.

En liten glass kan man ju ändå njuta av.

Då var det dags för ett uppmjukningsvarv på Aroeira 1. För många var det den första kontakten med klubborna sedan förra året.

Kattis och Sven gick ut i första bollen.

I den andra har vi Birger, Margit och Roland. Inger var hemma och kurerade en förkylning, som hon fått med sig hemifrån.

Därefter kom Östersundsligan. Den består av Agneta, Åke, Angela och Wolmar.

Säg hej till publiken!

Angela är glad. Hon kom över vattnet på 14:e hålet.

Roland är också glad!

Första bollen i mål.

Nu har alla nått det 19:e hålet. Lite svalkande dryck sitter fint efter rundan.

I måndags testade vi Quinta do Perú. Där har de en fin drivingrange, som utnyttjades inför vår fyrboll/bästbollstävling.

Här är en bild från den säkra sidan av det 16:e hålet.

I dag tisdag var vi på den omtyckta Arrábidaturen. Första stopp var fiskhamnen i Sesimbra.

Några båtar har gått in för lossning och försäljning av fångsten.

Den gamla kyrkogården i Castelo de Sesimbra.

Åke blev inspirerad av akustiken i kyrkan, som heter Igreja de Nossa Senhora, Santa Maria kyrka. Den ligger mitt i byn och har anor från 1200-talet. Han stämde upp i lite sakral skönsång. Vår ena chaufför Ines blir mäkta imponerad. Så också alla vi andra.

Vår guide Carolina på vingården Quinta de Alcube visar en modell av de skördetraktorer de använder.

Den kör mellan raderna av vinrankor och slår på grenarna, så att druvorna faller ner i behållarna på sidorna.

Dags för provsmakning. Två vita och två röda. Ett vardagsvin och ett festvin av båda.

Det doftades och det smakades. Inget gick i slasken.

Gården höll sig med lite husdjur också.

Nästa stopp var den stora saluhallen i Setúbal.

Man äter mycket Choko i området där vi är. Den både grillas och friteras.

Åke och jag fick oss en liten espresso på ett fik inne i hallen.

Sista stoppet i Setúbal var hos en skaldjursgrossist. Här fanns både krabbor och humrar i stora bassänger. Det var inga små humrar heller. Mellan 0,8 och två kilo vägde de. De var inte fiskade i Portugal, utan importerades från de brittiska öarna.

Utsikten från de höga bergen i Arrábidaparken. På halvön, med den fem mil långa sandstranden, ligger Troia längst till vänster i bild.

Kattis och Sven tar igen sig lite, medan de beundrar utsikten.

Resans höjdpunkt är vår fisklunch i Portinho de Arrábida.

Det är inget fel på restaurang O Farols läge heller.

Kattis passade på att bada i det kristallklara vattnet.

Hej då Portinho för denna gång. Vi kanske ses till hösten igen.

Då var det slut på bilder för detta inlägg. Jag återkommer snart med mer.

Claes

Er Eastonvärd

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.