Spanien – Cambrils

Vad härligt! Så kom de äntligen. Första gruppen här i fina Cambrils. Skål och välkomna!

Första speldagen är det bästboll. Eller fyrboll, som det tydligen ska heta numera. Birgitta, Kenneth, Lena och Anders har jag träffat förut, närmare bestämt i Sesimbra, Portugal hösten 2015.

I andra boll går Lars, Karin, Bettan och Carina.

Sedan kommer Conny, Christine och i matchande dräkt Bengt och Lisbeth.

Vackert både i förgrund och bakom. Irja, Stefan, Lars och Mariann.

Då det var ojämnt antal i bästbollen, så fick jag “offra mig” och hoppa in i laget med Knut. Mellan oss har vi också fler favoriter i repris från både Fuerteventura och Montecatini, nämligen John och Margaretha.

Första varvet spelade vi på Lumine Hills. Som det hörs på namnet, så är det en del backar, vilket tog på krafterna i den 30-gradiga värmen. På detta hål är greenen läckert inramad av en bergsvägg. Jag tror det är kalksten och det finns ett flertal grotthål i väggen.

Säg hej till fotografen!

Knut har lyckats att få bollen att stanna kvar i sluttningen. Annars brukar den för det mesta rulla ned på fairway.

John har en fin engelsk sving. Kort baksving och en mjuk, fin follow through.

På söndagskvällen hade vi vår gemensamma middag på La Cua Curta. Ägaren Alex visar upp kalvköttet, som han sedan grillar på sitt eget speciella sätt.

Alex insisterade på att få ta en bild av John och mig bredvid grillarna.

Så var förrätten på plats i magen. Den bestod av hemgjorda specialiteter. Väldigt genuint och gott!

Denna tillställning var så långt från grisfest man kan komma, men den traditionella porrónen fanns med. Den var dock fylld med dessertvinet moscatel och inte billigt rödvin, som det brukade vara. Knut klarade fint av att hantera den.

Tack för dina vänliga ord Lars!

Igår premiärspelade vi Lumine Lakes. Det är en mästerskapsbana, där Europatourkval hålls och även Nordea tour har spelat här. Inte så backig som Hills, men en hel del vatten och bunkrar finns det. På rangen finns det fint upplagda bollar, som dessutom är gratis. Gratis är gott!

Det syns på Carinas sving att hon har singelhandicap. Lägst i gruppen.

Här ligger Liseberg lite efter, när det gäller berg- och dalbana! Den röda bågen, lite bakom till vänster i bild, är Ferrari-park. Där går vagnen nästan lodrätt upp och ned. Brantast i Europa enligt uppgift. En Ferrari vore väl OK, men då får den gå vågrätt.

Conny laddar bössan på det 14:e hålet. Herrarna spelade blå tee, eftersom gul tee mäter nästan 6000 meter. Det är ändå 151 meter till flaggan för Conny. Han får själv berätta hur det gick.

Äntligen framme vid 19:e hålet! Kenneth, Birgitta, Lena och Anders gick ut tidigt. Det kan man se på de tomma glasen.

Antingen gick alla ut tidigt, eller så var de väldigt törstiga efteråt.

Här avslutar jag den första rapporten, men kommer snart tillbaka med mer.

Claes

Er Eastonvärd

 

 

 

Ett svar på ”Spanien – Cambrils”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.